v
v
När ska kamremmen bytas?
Kamremmen ska bytas enligt intervallet för bilens motor och årsmodell. Tillverkaren kan ange en viss körsträcka, en tidsgräns eller båda. Finns både år och miltal ska du normalt utgå från den gräns som nås först.
- Intervallet kan skilja mycket mellan olika motorer
- Kontrollera både bilens ålder och körsträcka
- Är servicehistoriken oklar behöver du ta reda på när remmen senast byttes
Exempel på bytesintervall för kamrem
| Bil och motor | Angivet bytesintervall |
|---|---|
| Toyota Yaris 1.4 D-4D, 1ND-TV | 10 500 mil |
| Ford Fiesta 1.0, 2017–2018 | 16 000 mil eller 6 år |
| Ford Fiesta 1.6, 2017–2018 | 24 000 mil |
| VW Passat B7, vissa dieselmotorer med kamrem | 21 000 mil |
| Volvo XC60 B4 diesel, 2020 | 24 000 mil eller 10 år |
| Berörda Volvo VEA-dieslar | 15 000 mil eller 10 år |
Samma bilmodell kan ha olika intervall
Tabellen visar varför det inte räcker att gå på bilmodell. En Ford Fiesta 1.0 från den aktuella generationen kan ha ett angivet intervall på 16 000 mil eller 6 år, medan en Fiesta 1.6 kan ha 24 000 mil. Motorn kan alltså ändra svaret helt.
Intervallen ovan är exempel och ska inte användas som bytesintervall för alla Yaris, Fiesta, Passat eller XC60. Kontrollera alltid vad som gäller för rätt motor och årsmodell.
Så tar du reda på intervallet för din bil
- 1Börja med bilens service- och garantibok eller digitala serviceplan. Där framgår vilka underhållspunkter som gäller för bilen och när de ska utföras.
- 2Kontrollera att uppgiften gäller rätt motor och årsmodell. Modellnamnet är inte alltid tillräckligt för att hitta rätt intervall.
- 3Se efter om kamremmen redan har bytts. Leta efter en servicepost eller faktura där både datum och mätarställning framgår.
- 4Hittar du ingen säker uppgift kan en märkesverkstad eller annan verkstad med tillgång till bilens serviceinformation hjälpa dig att kontrollera intervallet.
År eller mil – vad gäller först?
Om serviceplanen anger både en ålder och en körsträcka behöver inte båda gränserna nås. En Ford Fiesta 1.0 med intervallet 16 000 mil eller 6 år kan därför vara aktuell för kamremsbyte efter sex år även om den bara har gått 8 000 mil.
För en bil som körs mycket kan det bli tvärtom. Vid 3 000 mil om året nås ett intervall på 16 000 mil redan efter drygt fem år.
Tio år är heller ingen generell livslängd för en kamrem. Det förekommer som tidsgräns på vissa motorer, medan andra har kortare intervall eller saknar just den tidsgränsen. En tumregel på exempelvis fem eller tio år bör därför inte ersätta bilens faktiska serviceplan.
Om du inte vet när kamremmen byttes
På en begagnad bil kan själva bytesintervallet vara enkelt att hitta, men det hjälper inte mycket om du inte vet när den nuvarande kamremmen monterades. Leta i serviceboken, den digitala servicehistoriken och bland gamla verkstadsfakturor efter datum och mätarställning för det senaste bytet.
Det är också värt att se vad som faktiskt gjordes. Ett tidigare verkstadsunderlag kan visa om bara remmen byttes eller om arbetet även omfattade exempelvis spännare, löprullar och vattenpump.
Skriv upp både datum och mätarställning
Dlers erfarenhet visar också varför dokumentationen efter ett kamremsbyte är viktig. Be verkstaden skriva in bytet i servicehistoriken och spara fakturan. Där bör det gå att se när arbetet gjordes, bilens mätarställning och vilka delar som byttes.
Saknas den informationen när bilen senare byter ägare kan nästa verkstad inte veta hur långt den befintliga remmen har gått. I värsta fall kan ett fullt fungerande kamremsbyte därför behöva göras om i förtid, helt enkelt för att det tidigare bytet inte går att styrka.
Kan man se om kamremmen behöver bytas?
Ett planerat kamremsbyte ska inte avgöras genom att vänta på tydliga symptom. Remmen kan se hel ut samtidigt som den närmar sig sitt föreskrivna bytesintervall, och bilägaren får inte nödvändigtvis någon tydlig varning innan ett problem uppstår.
Synliga sprickor, skador eller förorening av exempelvis olja är förstås skäl att låta remdriften kontrolleras tidigare. Detsamma gäller om verkstaden upptäcker problem med delar runt remmen. En okulär kontroll kan däremot inte användas för att avgöra hur länge remmen kommer att hålla eller förlänga ett fastställt bytesintervall.
Vad händer om kamremmen inte byts i tid?
Kamremmen håller vevaxel och kamaxel synkroniserade medan motorn går. Om remmen går av försvinner den synkroniseringen direkt och motorn stannar.
På många motorer kan kolvar och ventiler då slå ihop, med stora motorskador som följd. Därför byts kamremmen förebyggande enligt serviceplanen i stället för först när den börjar ge problem.
Kamremmens uppgift i motorn
När motorn går rör sig kolvarna upp och ner samtidigt som ventilerna öppnas och stängs. Kamremmen överför vevaxelns rotation till kamaxeln och ser till att rörelserna sker vid rätt tidpunkt.
På vissa motorer driver remmen även andra komponenter. Konstruktionen skiljer sig mellan motorer, men huvuduppgiften är densamma: motorns rörliga delar måste hållas synkroniserade.
Kamrem och kamkedja är inte samma sak
Nej. Beroende på motor kan ventilmekanismen drivas med kamrem eller kamkedja. En kamkedja arbetar normalt inne i motorn och har inte automatiskt samma fasta bytesintervall som en kamrem.
Är du osäker på vad din bil har behöver du därför kontrollera motorvarianten innan du letar efter ett bytesintervall.
Vad kostar det att byta kamrem?
När det är dags för byte påverkas kostnaden framför allt av vilken bil och motor du har, hur omfattande arbetet är och vilka delar som byts tillsammans med remmen.
På vår sida om kamremsbyte och pris finns aktuella prisnivåer, konkreta prisexempel och mer om vad som brukar ingå.
Relaterat
Priser